Hoppa till innehåll

Våra betyg påverkas ej av affiliatelänkar. Så testar vi

Uppdaterad

Säkerhet2 min läsning

Falska domänfakturor lurar svenska företag, så känner du igen bluffen

Dela:XLinkedInFacebook

Bluffakturor är ett ständigt problem för svenska företag, och domäner är ett lätt byte för bedragare. Alla företag har domäner, förnyelsen sköts ofta av någon annan än den som köpte dem och uppgifter om ägaren är delvis offentliga. Svensk Handel och Polisen varnar ofta för sådana fakturabedrägerier [1][2].

De tre vanligaste domänbluffarna

Den klassiska bluffen är en falsk faktura för att förnya din domän. Den har ofta rätt domännamn och en trolig tid för förnyelsen, hämtade ur offentliga källor. Betalar du har du i bästa fall betalat för ingenting. I värsta fall har du skrivit under ett dyrt "katalogavtal" som gör att fakturorna fortsätter komma.

En liknande bluff kallas domain slamming. Det är ett brev som ser ut som en förnyelse men i själva verket är en fullmakt att flytta domänen. Domänen hamnar då hos ett annat och dyrare domänbolag, en så kallad registrar.

Den tredje bluffen kommer som mejl, ofta på engelska, från en påstådd registrar i Asien. I mejlet står det att någon annan försöker registrera ditt varumärke under .cn, .asia eller liknande ändelser. Du erbjuds att "skydda" namnet genom att snabbt köpa domänerna själv.

Det är ett sätt att pressa dig. Det finns nästan aldrig någon riktig ansökan. Vill du ha domäner med fler ändelser köper du dem i lugn och ro hos din vanliga registrar, till listpris.

Så avgör du om en domänfaktura är äkta

Det viktigaste är att kolla vem som har skickat fakturan. En äkta faktura kommer från bolaget där domänen ligger. Det bolaget känner du redan till. Logga in på ditt kundkonto hos bolaget och jämför. Finns fakturan där? Stämmer datumet för förnyelsen och beloppet med prislistan?

Internetstiftelsen ansvarar för .se och .nu men skickar inga egna fakturor till dem som har domäner. Fakturan kommer via registraren [3]. Se också upp med meningar som "detta är ett erbjudande, ej en faktura" i liten stil. Det är det juridiska kryphål som bluffbolagen gömmer sig bakom.

Bygg sedan bort risken med fasta rutiner. Samla alla domäner hos ett bolag, så att den som betalar fakturorna vet exakt vem som är rätt avsändare. Slå på automatisk förnyelse och betala med kort. Då kommer inga pappersfakturor för domäner alls. Inför också regeln att alla oväntade fakturor för domäner ska godkännas av den som har hand om domänerna innan de betalas.

Hos registraren bör du också slå på registerlås och tvåfaktorsautentisering, alltså inloggning med en extra kod. Registerlåset skyddar domänen mot ändringar som du inte har godkänt. Läs mer i vår artikel om tvåfaktorsautentisering på hosting-kontot.

Om skadan redan är skedd

Har företaget betalat en bluffaktura ska du genast bestrida den skriftligt. Polisanmäl och kontakta banken. Är du snabb går betalningen ibland att stoppa eller dra tillbaka. På Svensk Handels varningslista kan du kolla upp och anmäla bluffbolag [1].

Påstår ett bolag att du har ett avtal med dem ska du be att få se det. Svara inte på frågor i telefon. Samtalet kan spelas in och klippas om till ett "ja".

Har din domän flyttats utan ditt godkännande ska du genast kontakta din förra registrar. Den kan starta en tvist om flytten. För .se-domäner har Internetstiftelsen också ett eget sätt att lösa tvister. Det gäller när någon har registrerat ett namn i ond tro [3]. Var snabb. Ju kortare tid som gått, desto lättare är det att få tillbaka domänen.

Samla dina domäner hos en transparent registrar med tydlig prissättning och registerlås.

Jämför domänregistrarer

Källor

  1. 1.Svensk Handel, Varningslistan
  2. 2.Polisen, Fakturabedrägeri
  3. 3.Internetstiftelsen, Registrarmodellen och domäntvister

Vanliga frågor

Nej. Internetstiftelsen skickar inga fakturor direkt till dem som har domäner. Fakturan för en .se- eller .nu-domän kommer från bolaget där domänen är registrerad. En "faktura" från någon annan är en varningssignal.

Ett ogiltigt krav blir inte giltigt för att du har betalat. Men pengarna kan vara svåra att få tillbaka. Bestrid kravet skriftligt, polisanmäl och kontakta banken så snart du kan. Går ärendet till inkasso ska du bestrida även där och skriva att du redan har bestridit kravet.

För många domänändelser finns uppgifter om domänen i öppna WHOIS-register, där vem som helst kan söka. I Sverige är också uppgifter om bolag offentliga. Med båda delarna går det att göra en trovärdig faktura. WHOIS-skydd gör att färre uppgifter syns, men fasta rutiner när du betalar är det verkliga skyddet.

Relaterade artiklar

Nyhetsbrev

Ett mejl när priser eller toppval ändras

Vi kontrollerar priserna mot leverantörernas egna sidor. När ett pris höjs eller vi byter toppval i en kategori skriver vi det i ett kort mejl, högst ett i månaden. Du kan säga upp det när du vill.