Domänpriser i Sverige 2026, vad kostar .se-domän?

Vi hämtade priset för första året och för förnyelsen direkt från varje registrars egen prissida med ett skript. Vi litade inte på sammanställningar eller reklam. Sex registrarer är med: Hostup, Inleed, Wopsa, Oderland, Loopia och Websupport. Alla priser kontrollerades den 27 och 28 juli 2026 och är inklusive moms.

Vid förnyelse kostar domänen från 211 kronor per år hos Hostup till 361 kronor hos Loopia och Websupport. Skillnaden på 150 kronor per år är ingen stor summa. Men den är dold, eftersom den inte syns i priset som visas när du registrerar.

Störst skillnad mellan första och andra året är det hos Loopia. Där kostar en .se-domän 6 kronor första året och 361 kronor därefter. Inleed går från 111 till 223 kronor, alltså dubbelt så mycket, och Hostup från 124 till 211. Tre av de sex, Wopsa, Oderland och Websupport, tar samma pris båda åren.

Räknar man fem år blir bilden en annan än i kassan. En .se-domän hos Hostup kostar 124 + fyra gånger 211 = 968 kronor. Samma domän hos Loopia kostar 6 + fyra gånger 361 = 1 450 kronor. Skillnaden är 482 kronor, trots att Loopia såg 118 kronor billigare ut vid registreringen.

För .com ser ordningen delvis annorlunda ut. Hostup ligger lägst på 149 kronor per år, följt av Wopsa på 199 och Inleed på 223. Loopia och Websupport tar 374 kronor. För de flesta företag är det ändå värt att också registrera namnet med .com. Då kan ingen annan ta det.

Att domänen är billig första året är inget trick i sig. Registrarerna tjänar lite på själva registreringen. Internetstiftelsens grossistpris är detsamma för alla godkända registrarer, så de konkurrerar bara med påslaget ovanpå.

Domänen blir därför en väg in till att sälja webbhotell, e-post och certifikat. Det är där pengarna finns. Det förklarar både domänen för sex kronor och att flera webbhotell ger domänen gratis första året.

Hos en bra registrar ingår DNS-hantering, alltså inställningarna som styr vilket webbhotell och vilken e-posttjänst domänen leder till. DNSSEC ska också ingå, eftersom det skyddar mot att någon förfalskar svaren när domänen slås upp. Dessutom ska det finnas enkel administration på webben och vidarebefordring av e-post.

WHOIS-integritetsskydd döljer ägarens kontaktuppgifter i det offentliga registret över domäner. För .se-domäner spelar det mindre roll, eftersom Internetstiftelsen redan begränsar vilken information som visas offentligt. För internationella domäner som .com kan det vara viktigt.

Undvik registrarer som tar extra betalt för grundläggande funktioner som DNS-hantering eller domänlås (transfer lock). Domänlåset hindrar att någon flyttar domänen utan ditt lov. Båda bör ingå hos alla seriösa registrarer.

Vissa registrarer försöker också sälja tillägg som domänbevakning, SEO-verktyg eller extra säkerhetsfunktioner. Sådant behövs inte för en enkel domänregistrering. Håll det enkelt och välj bara det grundläggande.

Titta också på hur registrarens kontrollpanel fungerar. Du bör enkelt kunna ändra DNS-inställningar, ställa in vidarebefordring och sköta förnyelser utan att kontakta supporten. En bra registrar har också ett API, så att utvecklare kan sköta domänerna med egna program.

Alla .se-domäner sköts av Internetstiftelsen (tidigare IIS), en oberoende organisation som ansvarar för .se, den svenska toppdomänen. Till skillnad från många andra länders domänregister har stiftelsen ett uttalat uppdrag att bidra till att internet utvecklas positivt i Sverige. Det innebär bland annat att .se-domäner har stabila priser och är tekniskt pålitliga.

Internetstiftelsen sätter grossistpriset, alltså det pris som registrarerna betalar. Det påverkar i sin tur vad du betalar som kund.

Du kan inte registrera en .se-domän direkt hos Internetstiftelsen. Du måste gå via en godkänd registrar. Det finns ett hundratal att välja mellan, från stora internationella bolag till mindre svenska företag.

På Internetstiftelsens webbplats kan du söka efter lediga domännamn och se en lista över alla godkända registrarer. Det är alltid bra att jämföra några alternativ innan du bestämmer dig.

En vanlig fråga är om domänen ska ligga hos webbhotellet eller hos en separat registrar. Att ha allt samlat hos en leverantör är bekvämt. DNS-inställningarna ställs ofta in automatiskt. Du har också bara en faktura att hålla koll på. Många webbhotell, bland dem Inleed, ger dessutom en gratis domän första året när du tecknar ett webbhotellspaket. Det sparar pengar.

Å andra sidan ger en separat registrar dig större frihet. Vill du byta webbhotell senare behöver du bara ändra DNS-inställningarna. Domänen kan ligga kvar. Det minskar risken att sajten ligger nere och gör bytet enklare.

För de flesta privatpersoner och små företag rekommenderar vi att ha domänen hos samma leverantör som webbhotellet, eftersom det är enklast. Större företag med flera sajter och mer komplicerade behov kan ha nytta av en separat registrar. Då får de bättre kontroll.

Se alltid till att du kan få ut domänens flyttkod, ofta kallad auth-kod, oavsett var domänen ligger. Koden får du från den registrar du lämnar, och den behövs när domänen flyttas till en annan registrar. Seriösa registrarer ska aldrig göra det svårt att lämna.

Välj ett domännamn som är kort, lätt att stava och lätt att komma ihåg. Undvik bindestreck om du kan. Å, ä och ö fungerar i .se-domäner, men de kan ställa till problem med e-post och en del äldre system. Det säkraste är att välja ett namn utan å, ä och ö.

Registrera domänen i god tid innan webbplatsen ska öppna. Själva registreringen tar bara några minuter. Men det kan ta tid att ställa in DNS och e-post och att visa att du äger domänen hos olika tjänster. Driver du ett företag bör du också fundera på att registrera vanliga felstavningar av namnet och låta dem leda till huvuddomänen.

Ställ också in automatisk förnyelse och se till att dina kontaktuppgifter hos registraren alltid stämmer. En domän du har tappat kan vara dyr och ta lång tid att få tillbaka. Vissa företag bevakar domäner som går ut, registrerar dem och säljer sedan tillbaka dem till ett högre pris.

Förutom .se finns det flera toppdomäner som kan passa svenska företag. Ett populärt alternativ är .nu, som också sköts av Internetstiftelsen och kostar ungefär lika mycket som .se. Den uppfattas som informell och modern och används ofta för kampanjsajter och projekt.

Internationella domäner som .com, .net och .org kan vara värda att registrera om du planerar att växa utanför Sverige. En .com-domän kostar vanligtvis 100-150 kr per år. Har du en webbutik som säljer till hela Norden kan det vara klokt att också registrera namnet med .dk, .no och .fi.

Nyare toppdomäner som .shop, .tech och .app kan passa vissa branscher. Men de saknar ofta den trovärdighet som .se och .com har byggt upp under decennier. För de flesta svenska företag rekommenderar vi .se som huvuddomän och .com som komplement. Aktuella priser finns i vår jämförelse av registrarer.

Domänens DNS-inställningar påverkar hur snabbt besökarna når webbplatsen. De flesta registrarer har grundläggande DNS-hantering. Vill du att domänen ska svara snabbare när den slås upp finns separata DNS-tjänster, som Cloudflare (gratis) eller Amazon Route 53, med servrar över hela världen.

DNSSEC är en viktig säkerhetsfunktion som skyddar uppslagen av domänen mot förfalskning. Internetstiftelsen stödjer DNSSEC för .se-domäner, och allt fler registrarer slår på det automatiskt. Kontrollera att din registrar har DNSSEC och att det är påslaget för din domän.

Har du ditt webbhotell hos till exempel Inleed kan du ofta sköta DNS direkt i deras kontrollpanel. Det gör inställningarna enklare.

En DNS-ändring slår vanligtvis igenom inom 1-4 timmar, eftersom andra servrar sparar den gamla uppgiften en stund. Hur länge den sparas styrs av en inställning för domänen. Ska du byta webbhotell kan den som sköter domänen förbereda ändringen en tid i förväg, så att den slår igenom snabbare.