Headless CMS, där innehållet hålls skilt från sidornas utseende, har gått från modeord till något många använder. Jamstack, där sajter byggs på det sättet, växer med över 30 procent om året enligt Netlify. För bloggar och små företagssajter är WordPress fortfarande billigare.
Vad är headless CMS?
Ett CMS är systemet där du skriver och sparar innehållet på en sajt. I ett vanligt CMS som WordPress sköter samma system både innehållet och hur sidorna ser ut. I ett headless CMS är de två delarna åtskilda.
Innehållet hämtas via ett API, ett gränssnitt som andra program kan läsa från. Själva sajten, frontenden, kan byggas med vilken teknik som helst: React, Vue, Svelte eller enkla HTML-sidor.
Populära headless CMS är Strapi (öppen källkod), Contentful, Sanity och Prismic. Även WordPress kan användas headless via sitt REST API eller tillägget WPGraphQL. Då behåller redaktörerna det välkända WordPress-gränssnittet, medan besökarna ser en sajt byggd med modern teknik.
En viktig fråga är om du ska köra systemet på egen server eller som molntjänst. Strapi kräver en egen server, antingen en VPS (en virtuell server som du hyr) eller en dedikerad server. Du får full kontroll över data och kostnader, men ansvarar själv för drift, uppdateringar och säkerhet.
Contentful och Sanity är molntjänster som sköter allt åt dig. Månadskostnaden kan däremot växa snabbt. Contentful börjar på cirka 3 000 kr/månad för företagsplaner. Sanity har en generösare gratisplan men tar betalt per API-anrop när volymerna blir större.
Svenska företag som vill ha sina data inom EU bör kontrollera var leverantören lagrar innehållet. Strapi ger dig full kontroll, eftersom det körs i ditt eget datacenter. Molntjänsterna har oftast servrar i Europa, men inte alltid i Sverige.
Fördelar och nackdelar
Fördelarna är tydliga. Sidorna kan byggas färdiga i förväg, vilket gör dem snabbare. Utvecklarna får större frihet. Det blir också enklare att publicera samma innehåll i flera kanaler, som webb, app och smartklockor. Säkerheten blir också bättre, eftersom CMS-et inte ligger direkt öppet mot nätet.
Det finns också nackdelar. Systemet blir mer komplicerat, du behöver en utvecklare för att ändra sajtens utseende och det blir dyrare att underhålla för små företag. För en blogg eller en liten företagssajt är WordPress fortfarande det enklaste valet.
Kraven på hosting skiljer sig mycket beroende på vilken lösning du väljer. Strapi kräver minst en VPS med 2 GB RAM och stöd för Node.js. Själva sajten kan byggas med till exempel Next.js eller Gatsby. Den kan ligga som färdiga filer på en enkel webbserver eller hos en tjänst som Vercel eller Netlify.
Flyttar du från en vanlig WordPress-sajt bör du räkna med en period då båda systemen körs samtidigt. Innehållet kan flyttas automatiskt med skript. Det tar däremot tid att ordna om innehållet och ändra hur redaktörerna jobbar. För en medelstor sajt med 500-1000 sidor är 2-4 månader en realistisk tid, inklusive testning och utbildning av redaktörer.
Är headless CMS rätt för dig?
Beslutet att gå headless bör bygga på konkreta behov. Att det är en trend är inget skäl i sig.
Headless CMS är rätt val om du ska publicera innehåll i flera kanaler, som webb, mobilapp och digitala skyltar. Det passar också om dina utvecklare vill bygga med moderna verktyg. Detsamma gäller om du har höga krav på prestanda och säkerhet. Organisationer där innehållsteamet och utvecklarna behöver arbeta var för sig har också nytta av det.
För de flesta småföretag, bloggare och enklare företagssajter är ett vanligt CMS som WordPress fortfarande billigast. Det finns väldigt många tillägg och teman till WordPress. Du behöver ingen utvecklare för det vardagliga underhållet. Sajten kan ligga på ett enkelt delat webbhotell från cirka 50 kr/månad.
Ett headless-system kostar oftast 500-3 000 kr/månad i hosting. Du behöver också en utvecklare som sköter sajtens utseende löpande. Tänk igenom vad du behöver innan du väljer system.
Headless CMS i Sverige
I Sverige är trenden tydlig. Allt fler medelstora och större organisationer går över till headless, särskilt inom e-handel och media. Svenska e-handelsplattformar som Centra har byggt hela sin lösning som headless. Allt fler svenska byråer och utvecklingsbolag har också headless som specialitet och bygger med verktyg som Next.js och Remix.
Contentful och norskgrundade Sanity har stark närvaro i Norden. Båda har bra stöd för svenska tecken och för att anpassa innehållet till olika språk och marknader.
En mellanväg som blir allt populärare bland svenska företag är att blanda de två. Företaget kan då behålla sitt nuvarande CMS och använda headless bara där det behövs. Det kan gälla delar som behöver bättre prestanda eller mer frihet, som produktsidor eller kampanjsidor. Resten av sajten drivs som förut av det vanliga CMS-et.
Att flytta stegvis minskar risken. Företaget kan se hur headless fungerar i praktiken innan det tar steget fullt ut. Flera svenska storföretag har lyckats modernisera sina sajter på det här sättet. De slapp en dyr och riskabel ombyggnad av hela sajten på en gång.
Mycket tyder på att gränsen mellan vanliga och headless CMS blir allt suddigare. WordPress satsar på att hela sajten ska kunna redigeras med block, genom Full Site Editing. Drupal har gjort det enklare att använda plattformen headless med sitt API-first-initiativ.
Samtidigt satsar rena headless-plattformar som Sanity och Contentful allt mer på att göra den visuella redigeringen bättre. Målet är att locka redaktörer utan teknisk bakgrund. Vilken väg du än väljer är det klokt att ordna innehållet så att det går att hämta via ett API. Det gäller även om du inte tänker gå headless nu.
