EU är i gång igen efter sommaren. Tre processer som rör vad som kan läsas, lagras och kopplas till dig som person rullar vidare samtidigt. Vi bevakar dem eftersom de landar mitt i den kategori där vi jämför flest tjänster. Samtidigt tänker vi vara raka på en punkt där VPN-branschen sällan är det. En VPN är fel verktyg för det mesta av det som händer här.
Chat Control 2 står stilla, men är inte avblåst
Förslaget skulle tvinga tjänster att söka igenom privata meddelanden efter olagligt material. Det förhandlas nu mellan kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet. Den femte förhandlingsrundan hölls den 29 juni 2026 utan att parterna kom överens. I början av september fanns fortfarande inget datum för när förhandlingarna tas upp igen.
Sidorna står långt ifrån varandra. Ministerrådet vill ha frivillig avsökning av meddelanden som inte är krypterade, tillsammans med obligatorisk ålderskontroll och en riskklassning av tjänster. Parlamentet säger nej till avsökning av krypterade meddelanden och vill att en domstol ska pröva varje fall. De är oense redan om grunderna, och det är därför förhandlingen har fastnat.
Att ingenting händer nu betyder inte att ingenting kommer att hända. Ett förslag som ligger stilla kan tas upp igen så fort ett ordförandeland ser en öppning, och då brukar det gå fort.
Åldersgränser på nätet väntas i september
Europaparlamentet sammanträder i Strasbourg den 14 till 17 september 2026. Onsdagen den 16 september håller kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt tal om tillståndet i unionen. Där väntas ett konkret förslag om åldersgränser för sociala medier.
Samtidigt rullar medlemsländerna ut sina egna versioner av den EU-app för åldersverifiering som brukar kallas mini-plånbok. Det är den delen som är mest intressant på lång sikt. För att en ålderskontroll ska fungera måste någon kunna koppla ihop ditt besök med en verifierad person. Den kopplingen går att använda till mycket mer än åldersgränser.
Kritiken kommer från fler håll än integritetsdebatten. Åldersgränser för sociala medier har ifrågasatts i flera av de länder som drivit frågan. Effekten är osäker. Och kontrollerna har redan visat sig gå att ta sig runt.
Datalagringsförslaget som väntas i vinter
Ett nytt förslag om datalagring väntas i vinter. Datalagring handlar om uppgifterna runt omkring det du skickar. Alltså vem som pratar med vem, när och i vissa fall var. Själva innehållet i meddelandena berörs inte. Ändå räcker de här uppgifterna för att rita upp hela ditt kontaktnät.
Femte juli-stiftelsen menar att förslagen bör bedömas tillsammans i stället för ett och ett. Ser man dem ett och ett är datalagring, digitala bevis och identitetsplånboken avgränsade frågor. Ser man dem tillsammans bygger de ihop ett system där allt fler av dina handlingar går att knyta till dig personligen, utan att du är misstänkt för något brott.
Man behöver inte hålla med om stiftelsens slutsats för att se att helheten är det viktiga att titta på. Det är också den helheten som saknas i svensk rapportering, där varje förslag brukar tas upp som en egen liten nyhet.
Vad en VPN gör och inte gör
En VPN skapar en krypterad tunnel mellan din enhet och en server hos VPN-tjänsten. Din adress på nätet, alltså din IP-adress, byts ut mot serverns. Din internetleverantör ser att du är uppkopplad, men inte vilka sajter du besöker. Sajterna ser VPN-serverns adress i stället för din.
Mot datalagring hos din operatör hjälper det delvis. Vad du gör inne i tunneln syns inte hos operatören. Men det syns fortfarande hos tjänsten du faktiskt använder. Och du har flyttat frågan om vem du litar på till VPN-leverantören i stället för att få bort den. Därför är det enda som verkligen räknas att tjänsten lovar att inte spara någon logg över vad du gör, och att ett oberoende bolag har fått kontrollera att löftet stämmer.
Mot Chat Control hjälper det inte alls. Sökningen är tänkt att ske i appen, på din egen telefon, innan meddelandet krypteras och skickas. En tunnel runt trafiken ändrar ingenting på det. Mot ålderskontroll hjälper det inte heller. En plånbok som kopplar ditt besök till en verifierad identitet bryr sig inte om vilken IP-adress du kommer ifrån.
Tre saker spelar roll här. Var din e-post och dina filer ligger. Om leverantören kan läsa dem. Och vilket lands lagar leverantören lyder under. Det valet gör du en gång och det håller sig. En VPN-server byter du däremot när som helst, och den avgör inte de här frågorna.
Vad vi gör med bevakningen
Vi uppdaterar den här artikeln när något faktiskt beslutas. Det kan vara en förhandling som ger resultat, ett publicerat förslag om åldersgränser eller ett förslag om datalagring med text att läsa. Fram till dess är varje ny rubrik i ämnet bara en omskrivning av samma läge.
Vi ändrar inte heller vår VPN-rankning på grund av lagar som ännu inte finns. Det som skulle få oss att ändra den är en leverantör som slutar visa oberoende kontroller av sitt loggfria löfte, eller ett ägarbyte som gör oberoendet till en öppen fråga. Det sista är precis vad som hände med Bahnhof efter Telenors bud.
