Juli är månaden då svenska webbplatser står mest oövervakade — och intrångsförsök, utgångna certifikat och misslyckade förnyelser tar inte semester. CERT-SE uppmanar återkommande organisationer att hålla programvara uppdaterad och ha beredskap även under ledigheter, eftersom angripare gärna utnyttjar perioder med låg bemanning [1]. Det goda är att en timmes förberedelse räcker för att webbplatsen ska klara tre veckor på egen hand. Här är checklistan vi själva använder.
1-2: Uppdatera allt och verifiera backupen
Börja med uppdateringarna: WordPress-kärnan, alla plugins, alla teman och PHP-versionen om webbhotellet flaggar för en gammal. Osäkra plugins är den vanligaste vägen in för automatiserade angrepp, och en sårbarhet som publiceras första semesterveckan hinner utnyttjas brett innan du är tillbaka [1]. Aktivera automatiska säkerhetsuppdateringar för WordPress-kärnan och för plugins du litar på — risken att en autouppdatering ställer till det är i dag väsentligt mindre än risken med opatchade sårbarheter. Radera samtidigt plugins och teman du inte använder: inaktiv kod är också en attackyta.
Backup-punkten handlar inte om att backup finns — det gör den nästan alltid — utan om att den går att återställa. Kontrollera att webbhotellets dagliga backup är aktiv, att din externa backup (till exempel UpdraftPlus mot Google Drive) har lyckats de senaste veckorna och att du vet hur återställningen går till i praktiken. Vår guide till WordPress-backup går igenom 3-2-1-upplägget och hur du testar återställningen på en staging-miljö innan det är skarpt läge.
3-4: Övervakning och autoförnyelse
Sätt upp extern upptidsövervakning som pingar sajten med några minuters mellanrum och larmar via mejl eller push när den inte svarar — gratisnivåerna hos etablerade övervakningstjänster räcker gott för en typisk företagssajt. Poängen är inte att du ska rycka ut från hängmattan för varje hicka, utan att du får veta om sajten legat nere i timmar i stället för att upptäcka det efter semestern. Lägg också in ett certifikatlarm: ett SSL-certifikat som löper ut ger besökarna en avskräckande varningssida, och förnyelsen kan fallera tyst om något ändrats i DNS.
Autoförnyelsen är den tråkigaste och viktigaste punkten. Kontrollera tre saker: att domänen har autoförnyelse aktiverad hos registraren, att hostingabonnemanget förnyas automatiskt, och — den detalj som oftast fäller folk — att betalkortet som ligger inne inte går ut under sommaren. En domän som förfaller i juli kan i värsta fall hinna släppas och registreras av någon annan innan du är tillbaka. Kontrollera samtidigt att kontaktmejlen hos registraren går till en adress som faktiskt läses under ledigheten.
5: Vet hur du får hjälp när du inte är vid datorn
Skriv ner — i telefonen, inte bara i en bokmärkt flik — hur du loggar in hos webbhotellet, var supporten nås och vilka tider den är bemannad. Här märks skillnaden mellan leverantörer: svensk support med generösa öppettider är värd mycket just när du sitter på en camping med mobilen som enda verktyg. Support på svenska, dygnet-runt-jour eller åtminstone helgbemanning är en av de faktorer vi väger tyngst när vi jämför webbhotell.
Om något ändå går sönder: de flesta incidenter under ledighet löses med en återställning från gårdagens backup via kontrollpanelen, vilket går att göra från en mobil. Misstänker du intrång — sätt sajten i underhållsläge och följ stegen i vår guide Min sida är hackad i stället för att improvisera. Och kolla gärna vår driftstatus-sida först: ligger leverantören nere för alla är det deras jour, inte din semester, som ska lösa problemet.
