Servrar och drift, ordlista
De här termerna beskriver hur en server är uppdelad, hur den administreras och vad som händer när något går sönder. Flera av dem står i leverantörernas specifikationer utan att förklaras.
RPO och RTO är särskilt värda att förstå innan man jämför backup-löften, eftersom de säger hur mycket data du kan förlora respektive hur länge du kan vara nere.
.htaccess
En inställningsfil för webbservern Apache där du bland annat styr omskrivning av adresser, säkerhet, caching och omdirigeringar. Den används ofta med WordPress.
.htaccess är en inställningsfil för webbservern Apache som ligger i sajtens huvudmapp (public_html). Där kan du ändra hur servern beter sig utan att röra serverns huvudinställningar. Du kan till exempel styra caching eller skriva om adresser, så att WordPress får snygga länkar. Med säkerhetsregler kan du blockera vissa IP-adresser eller kräva lösenord för delar av sajten. Filen kan också tvinga fram HTTPS och mycket annat.
Vanliga regler i .htaccess skickar besökare från HTTP till HTTPS och från www.dinsajt.se till dinsajt.se (eller tvärtom). Andra regler gör 301-omdirigeringar när sajten byggs om, slår på gzip-komprimering eller hindrar andra sajter från att visa dina bilder direkt från din server (hotlinking). WordPress skapar automatiskt en .htaccess-fil som ger "rena" adresser: /om-oss i stället för ?page=om-oss.
Nginx har ett eget format för inställningar och stöder inte .htaccess. LiteSpeed (som Inleed använder från Prime) läser .htaccess-filerna, så att äldre sajter fortsätter att fungera. Flyttar du från Apache till Nginx behöver du skriva om reglerna i .htaccess till Nginx server blocks.
CI/CD
Även känt som: Continuous Integration, Continuous Deployment, Continuous Delivery
Ett automatiskt flöde som testar ny kod och lägger ut den, från git-repot till servern som besökarna använder. Det är standard i modern programutveckling.
CI/CD står för Continuous Integration + Continuous Deployment (eller Delivery), ett automatiskt flöde som tar koden hela vägen från utvecklarens git-push till den skarpa sajten. När utvecklaren har skickat koden till GitHub kör CI-tjänsten tester automatiskt. Om testerna går igenom byggs en ny container-image som till sist läggs ut i testmiljön (staging) eller i produktion. Allt sker utan att någon behöver göra något för hand.
Populära CI/CD-verktyg 2026 är GitHub Actions, GitLab CI, CircleCI, Buildkite och Jenkins. GitHub Actions är inbyggt i GitHub och gratis för publika repon. GitLab CI är på samma sätt inbyggt i GitLab. Jenkins är ett äldre verktyg som du kör själv. För svenska småföretag är GitHub Actions ofta enklast, eftersom koden redan finns där och inställningarna skrivs som YAML-filer direkt i repot.
För webbplatser kan CI/CD sköta mycket automatiskt. Det kan bygga en Next.js-sajt och lägga ut den på Vercel eller en VPS, eller uppdatera WordPress via WP-CLI. Det kan också bygga Docker-images och ladda upp dem till ett register, eller köra ändringar i databasen (migreringar). Git, Docker och GitHub Actions är den vanligaste kombinationen i modern utveckling. Även om du jobbar ensam lönar det sig att sätta upp CI/CD tidigt. Då slipper du fel som uppstår när kod läggs ut för hand, eftersom varje publicering går till på samma sätt.
Container
Även känt som: Mjukvarucontainer, Linux container
Ett lätt sätt att paketera ett program med allt det behöver, där Docker är vanligast. Till skillnad från en virtuell maskin delar en container kärnan i värdens operativsystem.
En container är ett avskilt utrymme där ett program körs tillsammans med allt det behöver: bibliotek från operativsystemet, körmiljö, systemverktyg och inställningar. Containrar är betydligt lättare än virtuella maskiner eftersom de delar på kärnan i värdens operativsystem. En container startar på några sekunder. Där en server klarar 2-3 virtuella maskiner kan den köra tiotals containrar.
Containrar löser det klassiska problemet "det funkar på min dator". En container som en utvecklare bygger på sin laptop fungerar likadant på testservern (CI), i staging och i produktion. Docker är det mest använda verktyget, men det finns alternativ som Podman, containerd och LXC. I praktiken betyder "container" och "Docker-container" ofta samma sak.
I produktion används verktyg som styr många containrar samtidigt (orkestrering), till exempel Kubernetes (för stora kluster), Docker Swarm (enklare), Nomad och AWS ECS. För svenska småföretag räcker oftast Docker Compose på en VPS. Där beskriver du allt som ska köras (app + databas + cache + reverse proxy) i en YAML-fil och startar det med docker compose up. Kubernetes blir aktuellt först när du har 10+ tjänster eller behöver skala upp automatiskt.
cPanel
Även känt som: Kontrollpanel för webbhotell
En populär kontrollpanel för webbhotell där du klickar dig fram till e-post, databaser, domäner och filer. Den är marknadsledande men har blivit dyrare de senaste åren.
cPanel är standard bland kontrollpaneler för webbhotell: en webbsida där du sköter domäner, e-postkonton, databaser, filer, SSL-certifikat och tillägg. Miss Hosting, Wopsa och Polar55 använder cPanel. Inleed har den liknande panelen DirectAdmin, medan Loopia och One.com har egna paneler.
cPanel är känt för att vara enkelt och ha många funktioner. Nackdelen är att licensavgifterna har stigit kraftigt de senaste åren, från $45/server till $200-500 beroende på plan. Det driver upp priset för webbhotell och har fått vissa leverantörer att byta till alternativ som DirectAdmin eller bygga egna paneler för att slippa avgifterna.
cPanel fungerar bra för vanliga WordPress-sajter och e-post men är inte det smidigaste valet för Laravel-utvecklare och moderna applikationer. Behöver du utvecklarfunktioner som Git deployment, SSH eller flera PHP-versioner per sajt bör du kontrollera att din cPanel-plan har dem.
DirectAdmin
Även känt som: DA
En prisvärd kontrollpanel för webbhotell och ett alternativ till cPanel. Den kräver mindre av servern och har en billigare licens men färre tillägg.
DirectAdmin är en kontrollpanel för webbhotell som konkurrerar med cPanel. Den använder mindre av serverns resurser och har en billigare licens ($9/mån mot $45+/mån för cPanel) men något färre tillägg.
I Sverige kör bland andra Inleed DirectAdmin, medan Polar55 och Wopsa kör cPanel. DirectAdmin klarar 90 procent av det cPanel gör: e-post, databaser, domäner, SSL och filer.
Är du van vid cPanel tar det några timmar att vänja sig vid DirectAdmin. Utseendet skiljer sig, men grunderna är desamma. För kunderna är panelen sällan det som avgör, så välj webbhotell efter pris, prestanda och support i stället för efter kontrollpanel.
Failover
Även känt som: Redundans, Automatisk växling
Att tjänsten automatiskt byter till en reservserver eller reservdel när den vanliga slutar fungera, så att den fortsätter utan avbrott.
Failover är det som gör att en tjänst klarar sig när hårdvaran går sönder. När den vanliga servern, disken eller nätverkslänken slutar svara tar en förberedd reserv över automatiskt. Målet är att hålla nere både avbrottstiden (RTO) och dataförlusten (RPO), så att besökarna helst inte märker något.
Failover kan ske på flera nivåer. Inne i en server kan det finnas extra nätaggregat och diskar i ett RAID. Flera servrar kan stå bakom en lastbalanserare. Hela datacenter kan också ha reserver på andra orter (geo-redundans). Ju fler nivåer som har reserv, desto säkrare blir driften och desto högre kostnaden.
Seriösa webbhotell och VPS-leverantörer bygger in failover i sina system. Resultatet anges som en garanti för upptid i deras SLA, till exempel 99,9 procent. Är sajten viktig för verksamheten är det värt att fråga leverantören exakt vilka delar som har reserv.
FTP
Även känt som: File Transfer Protocol
Ett äldre sätt att flytta filer mellan dator och server. Byt hellre till SFTP eller någon annan säkrare överföring via SSH.
FTP (File Transfer Protocol) är ett av internets äldsta protokoll. Det utvecklades 1971 och används för att ladda upp och ned filer på en server. Förr var det det enda sättet att lägga ut en webbplats. Problemet är att FTP skickar lösenordet okrypterat, så i ett osäkert nätverk är det lätt för någon att snappa upp det.
Moderna alternativ är FTPS (FTP över SSL/TLS), SFTP (SSH File Transfer Protocol) och SCP (Secure Copy Protocol). SFTP är vanligast och rekommenderas, eftersom det använder samma SSH-protokoll som när du loggar in på servern i en terminal och allt krypteras. Alla seriösa svenska webbhotell har SFTP som standard, så undvik vanlig FTP.
I modern webbutveckling används FTP och SFTP dock sällan direkt. Det är smidigare och säkrare att publicera med Git (git push till produktion) eller med CI/CD-flöden. För WordPress finns verktyg som WP-CLI och Bedrock. FTP bör främst användas i enstaka nödlägen eller med äldre plattformar som kräver det.
Git
Även känt som: Git version control, Git-repository
Ett system som sparar alla versioner av koden, med en kopia hos varje utvecklare. Det är standard i modern programutveckling och grunden för GitHub, GitLab och Bitbucket.
Git är ett system för versionshantering som Linus Torvalds skapade 2005 (samma person som gjorde Linux). Med Git sparas varje ändring i koden, så att utvecklare kan samarbeta utan att skriva över varandras arbete. De kan också gå tillbaka till en tidigare version om något går sönder. Git är "distribuerat", vilket betyder att varje utvecklare har en hel kopia av historiken på sin dator. Därför behövs ingen central server för att jobba.
Tjänsterna GitHub, GitLab och Bitbucket lagrar Git-repon med extra funktioner för samarbete. Där finns pull requests (granskning av kod innan den slås ihop), ärendehantering, CI/CD-flöden och projektadministration. GitHub dominerar inom öppen källkod och bland småföretag, medan GitLab är populärt hos företag som vill köra tjänsten själva. Bitbucket används mindre men finns hos företag som redan betalar för Atlassians program.
För svenska webbutvecklare 2026 är Git ett måste, eftersom all modern kod hanteras så. Grundflödet ser ut så här. Du hämtar ett repo med git clone och skapar en ny gren (branch) med git checkout -b feature-namn. En ändring sparar du med git add + git commit -m "beskrivning". Sedan skickar du den till GitHub med git push och öppnar en pull request. Lär dig Git ordentligt tidigt, eftersom det är en av de mest värdefulla färdigheterna i modern utveckling.
IaaS
Även känt som: Infrastructure as a Service
En molntjänst där du hyr grunden (virtuella servrar, nätverk, lagring) och själv sköter operativsystemet och allt annat. Den är mest flexibel men kräver mest kunskap.
IaaS (Infrastructure as a Service) är den lägsta nivån av molntjänster, där du hyr virtuella servrar och nätverk men själv ansvarar för alla program ovanpå. Du väljer operativsystem och installerar själv webbserver, databas och applikationer, vilket ger störst kontroll men också kräver mest teknisk kunskap.
Exempel på IaaS är VPS-tjänster (Inleed VPS, GleSYS Cloud, Hostup Cloud) och dedikerade servrar (Inleed, GleSYS och Contabo). Hit hör också enkel molnlagring för stora mängder filer (blob storage) som S3, Azure Blob och Wasabi. Även co-location räknas hit, där du ställer in egen hårdvara och hyr platsen i datacentret. Stora internationella aktörer inom IaaS är AWS EC2, Azure VM och Google Compute Engine.
För svenska företag är IaaS rätt val när du kan sköta servrar själv, eller när du behöver inställningar som färdiga tjänster inte erbjuder. IaaS kan också bli billigare i stor skala, där färdiga tjänster blir dyra. Ett annat skäl är krav i GDPR på full kontroll över alla program. För småföretag utan egen teknisk personal är PaaS eller SaaS ofta en bättre start.
IPv4
Även känt som: Internet Protocol version 4
Det klassiska systemet för IP-adresser, där varje adress har 32 bitar (t.ex. 195.85.222.44). Världen har fått slut på nya IPv4-adresser, men de används fortfarande.
IPv4 är den ursprungliga versionen av IP-protokollet och blev standard 1981. En adress skrivs som fyra tal med punkter emellan (till exempel 195.85.222.44) och består av 32 bitar, vilket ger cirka 4 miljarder möjliga adresser. Det lät enormt på 80-talet men räcker inte för dagens internet.
Sedan IANA (Internet Assigned Numbers Authority) delade ut den sista samlingen IPv4-adresser 2011 räcker IPv4 genom att adresser återanvänds. Ett annat sätt är CGNAT (Carrier Grade NAT), där många hushåll delar på en adress. Adresser köps och säljs också i andra hand. IPv4-adresser har blivit värdefulla: priset har gått från 10 till cirka 450 kr per adress 2026.
För svenska webbhotell och VPS-leverantörer är bristen på IPv4 en del av vardagen. Delade webbhotell använder SNI för att dela en IPv4-adress mellan hundratals sajter, medan en VPS oftast får en egen IPv4-adress och flera IPv6-adresser. Driver du många sajter under lång tid är IPv6 ett klokt val för framtiden, med i praktiken obegränsat med adresser. Mer om IPv6 finns i en egen förklaring i ordlistan.
IPv6
Även känt som: Internet Protocol version 6
Den moderna versionen av IP-protokollet, med enormt många fler adresser än IPv4. Alla svenska internetleverantörer och webbhotell stöder IPv6 2026.
IPv6 är efterträdaren till IPv4, vars cirka 4 miljarder unika adresser har varit slut länge. IPv6 har ungefär 340 sextiljoner adresser (3,4 × 10^38), vilket räcker för alla enheter som kan tänkas kopplas upp.
En IPv6-adress ser ut som "2001:db8::8a2e:370:7334", alltså 128 bitar i åtta grupper. Bortsett från att adresserna ser olika ut fungerar IPv6 i praktiken precis som IPv4 för den som surfar. Moderna operativsystem och webbläsare klarar båda utan att användaren märker någon skillnad.
I Sverige har alla stora internetleverantörer (Telia, Bahnhof, Bredband2, Tele2) IPv6 på sina fiberanslutningar 2026. Svenska webbhotell och VPS-leverantörer (Inleed, GleSYS, HostUp) har också IPv6 som standard, så AAAA-records och IPv6 är inte längre något nytt. Det förväntas.
KVM
Även känt som: Kernel-based Virtual Machine
En Linux-teknik som delar upp en server i virtuella servrar. Den används i de flesta VPS-tjänster, håller varje VPS helt skild och ger bättre prestanda än äldre tekniker.
KVM (Kernel-based Virtual Machine) är en teknik som är inbyggd i Linux. Med den får varje VPS egen virtuell hårdvara, med egen kärna (operativsystemets innersta del), eget minne och egna resurser. I containerbaserade tekniker som OpenVZ och LXC delar alla VPS i stället på samma kärna.
KVM har flera fördelar. Du kan köra vilket operativsystem och vilken kärna du vill, även Windows om leverantören stöder det. Kunderna på samma server hålls bättre åtskilda, vilket ger jämnare prestanda och gör att en kunds resurser inte läcker över till andras. KVM stöder också nyare Linux-kärnor och funktioner som cgroups v2.
VPS-leverantörer i Sverige som Inleed, GleSYS, Hostup och Hostinger använder alla KVM 2026. Seriösa leverantörer har i princip slutat med OpenVZ och liknande containerbaserade tekniker, eftersom KVM håller kunderna bättre åtskilda och ger bättre prestanda. När du jämför VPS-planer kan du räkna med KVM om inte annat anges.
PaaS
Även känt som: Platform as a Service
En molntjänst där leverantören sköter servrarna och miljön som programmen körs i, medan du bara sköter din app. Ett mellanting mellan IaaS (bara grunden) och SaaS (färdig app).
PaaS (Platform as a Service) är nivån mellan IaaS och SaaS. Du får en färdig miljö som leverantören ställer in och underhåller. Du laddar bara upp din applikation, så körs den. PaaS sköter uppdateringar av operativsystemet, skalning, säkerhet och ofta databasen, så att utvecklaren kan ägna sig åt koden medan någon annan sköter driften.
Exempel på PaaS är Heroku (klassisk PaaS för många språk) och Vercel, som riktar sig mot Next.js och frontend. Railway är en modern efterträdare till Heroku. Render är en enkel PaaS som klarar det mesta. Laravel Forge lägger ut Laravel-projekt på en VPS automatiskt. För WordPress finns PaaS som Kinsta och Inleed Managed WordPress. De stora internationella bolagen har också PaaS: AWS Elastic Beanstalk, Google App Engine och Azure App Service.
För svenska småföretag passar PaaS bra när du vill lägga tiden på produkten utan att sköta servrar. Priset är oftast högre än för ren IaaS, men du sparar tid. Nackdelen är att du blir bunden till leverantörens plattform (lock-in) och får mindre kontroll över inställningarna. Det är också svårare att hålla nere kostnaderna i stor skala. De flesta PaaS-alternativ är amerikanska och bara ett fåtal svenska. För data som omfattas av GDPR bör du därför alltid välja en EU-region och kontrollera avtalen om dataöverföring.
RPO
Även känt som: Recovery Point Objective
Hur mycket data du har råd att förlora vid en krasch, mätt i tid, vilket avgör hur ofta du måste ta backup. För småföretag är det oftast 1-24 timmar.
RPO (Recovery Point Objective) är ett mått inom katastrofåterställning (disaster recovery) som anger hur mycket data du är beredd att förlora om något går fel. Är din RPO 1 timme måste du ha en backup som är högst 1 timme gammal. Kraschar servern klockan 14:00 och den senaste backupen togs 13:00 förlorar du 1 timmes arbete, vilket är inom din RPO.
Olika verksamheter har olika krav. Banktransaktioner kräver RPO 0 (ingen dataförlust alls), så all data måste kopieras direkt till en annan server (synkron replikering). En vanlig webbutik klarar RPO 1-6 timmar och kan nöja sig med en backup varje timme. För en företagsblogg duger RPO 24 timmar, alltså en backup om dagen. En utbildningssajt klarar RPO 24-72 timmar, med backup varje dag eller var tredje dag. Ju lägre RPO, desto dyrare blir lösningen.
För svenska småföretag rekommenderas oftast RPO 1-24 timmar. Det klarar du med en automatisk backup varje dag till en annan plats (S3, Backblaze, en separat VPS). För att förlora ännu mindre data kan du också spara databasens ändringsloggar (transaktionsloggar eller WAL). Se till att backupen körs och att du får ett larm om den misslyckas. Testa också att återställa med jämna mellanrum. En backup som inte testas är en backup som inte fungerar när det behövs.
RTO
Även känt som: Recovery Time Objective
Hur snabbt ditt system måste vara i gång igen efter en krasch, mätt i tid. Det avgör hur avancerad lösning du behöver.
RTO (Recovery Time Objective) är det andra viktiga måttet inom katastrofåterställning. RPO handlar om hur mycket data som får gå förlorad, medan RTO handlar om hur snabbt systemet måste fungera igen. Är din RTO 4 timmar ska hela tjänsten vara återställd inom 4 timmar efter en krasch.
En kortare RTO kräver större investeringar. För RTO 5 minuter behövs reservservrar som är i gång och tar över automatiskt (hot standby och failover). Det krävs också reserver på flera orter och automatisk omkoppling i DNS. För RTO 1-4 timmar klarar du dig med reservservrar som startas vid behov (warm standby). Då kopplar du om för hand och behöver åtminstone en testad rutin för återställning. För RTO 24-72 timmar räcker det att återställa från backup (cold restore), eftersom du då hinner sätta upp en ny server och läsa in datan.
För svenska småföretag är RTO 4-24 timmar realistiskt med en rimlig budget. Det viktiga är att ha en nedskriven rutin för återställning som har testats. Öva en gång per år genom att återställa hela den riktiga sajten till en annan VPS från början och mäta hur lång tid det tar. Första gången tar det troligen mycket längre tid än du trodde, men efter första övningen kan du ofta halvera tiden genom att förbättra rutinen.
SaaS
Även känt som: Software as a Service
En molntjänst där du betalar en månadsavgift för ett färdigt program i webbläsaren. Ingen installation och inga uppdateringar, bara logga in och använd.
SaaS (Software as a Service) är den högsta nivån av molntjänster, där du använder ett färdigt program i webbläsaren och betalar en månadsavgift. Du behöver ingen hosting, inga uppdateringar och ingen installation. Vanliga exempel i företag är Google Workspace (e-post, dokument, kalender), Microsoft 365, Slack, Zoom, Salesforce, HubSpot, Mailchimp, Fortnox och Klarna.
SaaS dominerar marknaden för program till företag (B2B) 2026, eftersom det löser flera gamla problem. Det blir ingen förhandling om inköp: du testar gratis och uppgraderar när du behöver. Uppdateringarna sker automatiskt utan någon IT-avdelning. Du kommer åt tjänsten från alla enheter, var du än är. Prenumerationen gör kostnaden lätt att förutse. Nackdelen är att datan sparas hos leverantören, vilket du behöver tänka på för GDPR:s skull. Månadskostnaderna kan också växa när du köper många tjänster, och du blir beroende av att leverantören finns kvar.
För svenska företag gäller det att välja SaaS med eftertanke. Använd ledande SaaS-tjänster för e-post, kundregister (CRM), bokföring, kundtjänst och annat där du inte vinner något på att bygga själv. Bygg själv, eller hyr IaaS, där du vill sticka ut eller där GDPR kräver full kontroll. Gå igenom företagets SaaS-prenumerationer varje år, eftersom bortglömda prenumerationer som sällan används är en av de största dolda kostnaderna i moderna företag.
SSH
Även känt som: Secure Shell
Ett krypterat sätt att logga in på en server på distans. Det är standard för att sköta servrar och flytta filer (SFTP bygger på SSH).
SSH (Secure Shell) krypterar all trafik och är det vanligaste sättet att logga in säkert på en Linux-server på distans. Du loggar oftast in med SSH-nycklar i stället för lösenord, vilket är säkrare och smidigare. Det räcker att skriva "ssh user@server.example.com" i terminalen för att logga in.
SSH-nycklar är en grundläggande säkerhetsfunktion. I stället för ett lösenord skapar du ett nyckelpar, där den privata nyckeln ligger på din dator och den publika på servern. När du loggar in bevisar den privata nyckeln med kryptografi att det är du. Skillnaden mot lösenord är att SSH-nycklar inte går att knäcka genom att gissa (brute force).
För att sköta en modern VPS eller dedikerad server behöver du vara van vid SSH. I Windows börjar du med att installera en terminal som Windows Terminal eller PuTTY. Mac och Linux har en inbyggd Terminal. Skapa sedan en SSH-nyckel ("ssh-keygen -t ed25519") och ladda upp den publika nyckeln till servern. Stäng till sist av inloggning med lösenord, så räcker det för de flesta behov av säkerhet.
Staging
Även känt som: Stagingmiljö, Testmiljö
En kopia av den riktiga sajten där du testar ändringar innan de når besökarna. Det är ett måste för seriös utveckling och skyddar mot att sajten går sönder.
Staging är en separat miljö som är en kopia av din riktiga sajt (produktion), med samma kod, samma databas (ofta en kopia) och samma inställningar. Där testar du uppdateringar av plugins, ändringar i designen och ny kod innan riktiga besökare ser dem. Det som går sönder i staging är lätt att rätta. Går samma sak sönder i produktion förlorar du försäljning.
Bra managed WordPress-hosting (Kinsta, Inleed, HostUp) har staging inbyggt. Med ett klick skapar du en kopia och med ett klick till flyttar du ändringarna till den riktiga sajten. På ett vanligt webbhotell kan du sätta upp staging själv på en subdomän (staging.dindomän.se). Där kopierar du över den riktiga sajten med jämna mellanrum. För Laravel- och Node.js-projekt är staging oftast en egen VPS eller en egen Docker-miljö.
För svenska e-handelsföretag är staging nästan ett måste. Testa nya WooCommerce-plugins, uppdateringar av Stripe och ändringar i designen i staging innan de läggs ut, så slipper du katastrofala fel. Kopiera den riktiga sajten till staging varje vecka och testa varje större ändring där först. Gör inga undantag, för även små ändringar kan ställa till oväntade problem.
Uptime
Även känt som: Drifttid, Tillgänglighet
Hur stor del av tiden en server eller tjänst fungerar, räknat i procent. Måttet anges ofta i antal nior: med 99,9% är tjänsten nere högst 8,76 timmar per år.
Uptime mäter hur stor del av tiden en tjänst fungerar och anges oftast i procent eller i antal nior. Med 99% uptime är tjänsten nere 3,65 dagar per år, med 99,9% 8,76 timmar och med 99,99% 52 minuter. Med 99,999% ("five nines") är den nere 5 minuter per år.
Eftersom 99,9% är standard i webbhotellens SLA-avtal och alla klarar det när allt fungerar avgör det oftast inte en jämförelse. Att nå 99,99% kostar mer och kräver reservsystem i flera led. Att klara 99,999% är nästan omöjligt utan enorma investeringar.
Kravet på uptime bör passa verksamheten. En blogg eller portfolio klarar sig bra med 99,9%, eftersom några timmar per år knappt märks. En webbutik förlorar försäljning varje minut den är nere, så där är 99,99% eller högre motiverat. Säljer du en affärskritisk tjänst till andra företag (B2B) med SLA mot kunderna behöver du bygga för 99,99%+. Räkna med att det kostar därefter.
